När ett äventyr tar slut

RIMG1204.jpg

Bilden här ovanför är från Europas och Skandinaviens nordligaste punkt. När jag var där för snart två år sedan minns jag att jag var peppad men också lite sådär handfallen. Liksom tänkte, vad gör jag nu? Nu när äventyret tagit slut, när målet är nått och alla ens planer liksom passerats. Supermärklig känsla! För på ett sätt var i alla fall jag helt äventyrsmätt, och på ett annat sätt så var det som att hela mitt liv hade mist sin mening.

För mig var det just då väldigt självklart vad jag skulle göra härnäst, jag skulle åka hem och vara med mina nära då vi precis hade fått reda på att en person i min närmaste familj hade blivit svårt sjuk. Jag har undvikit att skriva om detta då det inte är jag som är den här personen närmast och jag känner en stor respekt för vilka och vems historier som är mina att berätta, men självklart är att döden och sjukdomen har präglat vår (och min) tillvaro på de mest konkreta sätt, både mentalt och fysiskt de senaste åren.

cropped-DSC_0145_21.jpg

Härom veckan somnade tillslut vår närstående in. Det var så fridfullt och sorgligt och även lite skönt att liksom acceptera och låta både livet och döden få ha sin gång. Men oj så tomt det blev! Känslan påminde mig om hur det känns just när ett äventyr tar slut. Det finns som ingenting kvar att göra, bara vara tacksam för det som varit och låta det som sker ske. Och nu var det den här personens äventyr som tog slut. Hjärtskärande, inte minst med tanke på oss som är kvar och skulle velat ha henom med i våra liv länge till. Men alla äventyr ska ta slut någongång.

Som vanligt tycker jag små klokheter dyker upp när jag precis behöver dem, och häromdagen läste jag i lokalposten här i Östersund att

… sorg är kärlekens kvitto.

Och det var nog något av de finaste jag sett på länge. Oavsett vad vi känner sorg inför så är det ett kvitto på att det där har funnits kärlek.

Det tar jag med mig denna vecka som för mig kommer innehålla både begravning och bröllop, och därför både sorg och en väldig massa kärlek! Jag menar, varför tuffsa med småkänslor när en kan gå på de stora direkt!? 😉

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta:
search previous next tag category expand menu location phone mail time cart zoom edit close