Hejhejhallå bloggen!
Efter en vecka av dagdriveri av blandad kvalitet tänkte jag passa på att komma med en liten reflektion/insikt. Den lyder: Det är typ OMÖJLIGT att göra någon livsberikande nytta när en har en massa måsten som en inte vill göra som en borde göra först.
Vi snackar surdegar.
Jag trodde att jag hade en plan för min arbetslöshet. Att jag skulle göra en massa kreativa saker och hinna med att tänka efter och vara allmänt härlig. Träna, måla (okej, jag har aldrig målat i hela mitt liv, är relativt ointresserad av det tillochmed, så det kanske var i överkant…), sjunga och dansa liksom. Men, ganska direkt så insåg jag att det är VÄLDIGT mycket grejer som jag inte har gjort de senaste månaderna, som verkligen skulle behöva göras. Typ dammsuga. Typ betala räkningar. Typ fixa grejer med försäkringskassan, gamla jobbet, och en massa andra sånna där lite jobbiga ställen. Ta tag i bokföringen… Suck… Och som om inte det vore nog så har jag stickat inte mindre än tre par sockar, men inte fäst trådarna på dem! (dvs, de är nästan klara, men inte helt…).
Prokrastinering är sannerligen en konst, och jag är i det sammanhanget en sann konstnär. Ska väl då i ärlighetens namn tilläggas att jag oftast bara prokrastinerar när jag inte känner mig helt tillfreds, är stressad, ledsen eller så, och helt klart är att jag inte varit på topp i höstas.
Så istället för att börja sticka på nått nytt projekt, eller ringa massa nya skojjiga samtal och dra igång nya samarbeten, så känner jag hela tiden att jag ju booooorde ta tag i det som ligger och drygar sig mitt framför ögonen på mig. Så TRÅKIGT!!! Och då tänker det där jaget som lever lite väl mycket i nuet, att då kan jag ju lika gärna strunta i även surdegarna ett litet tag till och göra ungefär ingenting i några dagar, och så blir jag ledsen för att jag inte gjort något och för att jag slösar med dagar…
Den här veckan har därför verkligen känts slösig. Jag försöker intala mig att det är ok, att vila är bra, att jag ändå har tagit tag i en hel del av de där surdegarna, och att jag måste vara snäll mot mig själv för allt annat är ännu slösigare.
Har du något tips för en sån som mig? Vad gör du när du är oförskämt mycket ledig? Hur gör du för att surdegarna inte ska få ligga och gro allt för länge? Finns det någon därute som faktiskt är bra på sånthärnt? Eller är jag ensam om att prokrastinera hej vilt?
insikter & utflykter 